20 oktober 2019

Boken i min hylla!

Efter drygt ett och ett halvt års arbete har jag fått placera min egen bok Jag är en samlare, jag vill ha mer! i bokhyllan! Boken kom ut lagom till bokmässan i Göteborg och nästa vecka åker jag till bokmässan i Helsingfors med några hundra kilo bok, en väger 2,2 kg och består av över 400 sidor och 400 bilder. Här kan du läsa mer om den. 


Arbetet med boken har varit oerhört intensivt. Familjen har sett minimalt av mig och mitt bidrag till mat på bordet och ordning i hushållet har varit i minsta tänkbara skala. Nu är jag jättelångsam och trött efteråt och försöker hinna pusta ut lite trots att vardags- och arbetslivet rullar vidare i snabb takt.


Ett sätt att vila för mig är att måla och när jag köpte ett gammalt skåp satte målarivern igång!


Det började med att jag målade det gamla bokskåpet grönt, sen fortsatte jag med ett litet skåp som blev mörkgrått, så möblerade jag om vilket resulterade i att jag målade ytterligare ett skåp brunt och skurade upp en gammal tallrikshylla som jag satte ovanpå.


Förstår att det här är kaos för många men då skulle ni se mitt arbetsrum, då kan vi tala kaos. Nu är det dags att röja vidare i huset efter bokarbetet men jag vill också ta mig tid till att lägga mig i soffan och läsa andras böcker i höst. Och ja, det är lite för mycket djur och saker i hyllan rakt fram...

23 november 2014

Återanvända gamla kläder

Hur vi ser på det här med barnuppfostran har jag länge tänkt skriva om men det finns så mycket jag kunde säga om det så jag kommer aldrig till skott. Däremot finns det tre praktiska saker som jag önskar att våra barn får med sig hemifrån, en grundkunskap i hur man lagar sin mat, bygger sitt hus och syr sina kläder. 

Kläder i vår familj har rätt så stor åtgång, det vill säga det kommer hål och fläckar på dem nästan jämt. Istället för att slänga dem samlar jag dem i vår gamla butiksinrednings stora fack. 


Jag sorterar också ylle och läder separat för sig i gamla kappsäckar.


Här har vi gjort en elefant och en tvättbjörn. De gamla kläderna är ett väldigt bra råmaterial för att göra något nytt, kemikalier är borttvättade och barnkläder har ofta fina mönster och färger. Man behöver inte köpa nytt tyg och saknar man något kan man alltid kolla på loppis, där finns ju tyg i form av kläder i mängder. 

Jag tycker vi behöver tänka över vår klädkonsumtion. I Finland ger vi upphov till över 90 000 ton textilavfall per år och konsumerar ungefär 14–17 kg textilier per person, ofta producerat under dåliga förhållanden. Läs mer om detta t.ex. i Annas blogg och ladda ner Marthaförbundets snygga och inspirerande broschyr Garderoben.


Barnen tycker också att det är roligt att kunna använda sina favoritkläder till något nytt.


De har också sytt kläder åt djuren.


I den här boken av Fumie Kamijo och Rosie Short har vi hittat inspiration. I en påse samlar vi alla små bitar som lämnar över när man klippt ut sina figurer, då får man automatiskt stoppning till det man syr. Ett mjukare och bra material att stoppa upp det man syr med är t.ex. fårull.




Barnen brukar också sy helt egna modeller och de blir oftast mest personliga och roliga. Den här tycker jag är en riktig snygging med sina coola strumpbyxor. 

11 mars 2014

Mössan, väskan och statistiken

Jag köper inte lika mycket som förr från vår butik för vi har huset fullt och mer än vi behöver men ibland får vi in vissa saker som jag helt enkelt inte kan motstå. Som den här gröna mössan och pippikappsäcken.



Jag brukar falla för obetydliga, oanvändbara saker men de här två sakerna är ju dessutom funktionsdugliga och praktiska. Är det någon stickerska som känner till detta mönster eller något liknande? Mössan ser ut att vara rolig att tillverka.


Eftersom kappsäcken inte är full med guldpengar och jag tycker det är bra att hålla en låg konsumtionsnivå så har jag från och med årsskiftet börjat bokföra alla inköp vi gör förutom mat och andra hushålls/dagligvaror. En hittills enkel bokföring eftersom saldot i mitten av mars endast är fem par strumpor i nyinköp. Loppissaldot ligger för tillfället på 90,20€. 


Jag brukar komma på mig själv med att säga två saker rätt så ofta, det ena är "Vi är nästan aldrig sjuka". (Då tänker jag alltså på förkylning, feber och liknande, inte de kroniska varianterna och ålderskrämporna.) Därför har jag också börjat anteckna våra sjukdagar för att kontrollera om jag överdriver. Inga anteckningar har funnits i vårt familjestatistik-dokument under fliken sjuklingar förrän igår. Magsjuka 2 x pojke noterat, ujuj.


Den andra saken som jag brukar säga rätt så ofta är "jag är nästan aldrig till stan", så även stadsresor finns nu med i vår statistik. Hittills i år har jag bara varit två gånger till "stan", förutom två resor som jag sätter på arbetskontot och alltså inte räknar. 

Det låter kanske som överdriven dokumentation men samtidigt tycker jag att det är intressant att för en period studera sina vanor, vanor är ju just vanor som man inte oftast reflekterar så mycket över. En av våra vänner nämnde att han hade varit till "stan" två gånger i fjol, men han tyckte att det kunde ha räckt med en gång. Det är fint att man är nöjd med att vara på ett ställe och jag beundrar människor som klarar av att inte vara rastlösa och alltid på väg.

Samtidigt tycker jag förstås inte att man skall isolera sig. Ibland behöver man packa väskan och bege sig iväg för att samla nya upplevelser där det finns många människor. Men att packa en väska för en ensam- eller familjeutflykt till en skog eller en övergiven plats rankas lika högt på min drömreselista. Jag förstår att många kan tycka att det låter inskränkt, men alla upplever vi saker och ting på olika sätt under olika tider. Inuti mig finns så många rikt illustrerade bilder, berättelser och oförverkligade visioner att jag inte har behov av alltför mycket intryck utifrån, inte just nu i alla fall.

En kul detalj med tanke på det här med att inte åka någonstans är bloggkommentaren jag en gång fick efter att ha besökt bloggprisgalan i huvudstaden: "Nästa gång ni är i Helsingfors så bjuder jag gärna på kaffe." Ja, vanorna är som sagt olika, kommentatorn visste inte då att jag bara hade druckit kaffe en gång i mitt liv och att det var femton år sedan jag senast hade besökt Helsingfors.

21 november 2013

Jouluiloa

För ett tag sedan fick jag Karin Lindroos och Kajsa Wikmans nya pysselbok "Jouluiloa" hemskickad på posten, en bok där återvinning står i fokus.


Karins fotografier är vackra och inte klassiskt juliga vilket är trevligt. Jag gillar det anspråkslösa sättet att pyssla på som presenteras, som att köpa krimskrams från femcents lådorna på loppis, pyssla ihop trevliga helheter av inköpen med lim och sedan hänga upp det pysslade i julgranen med satinband. Något som jag tror att barnen skulle gilla. Man kan ju också utveckla saken och t.ex. ta en tusch och dekorera dekorationerna med mönster och mustascher. Dessutom när vi är inne på återbruk så passar det ju utmärkt att klippa lös och använda sig av de satinband man ofta hittar som galgupphängningsband i kläder.


Ett annat pysseltips i boken är att trä sådana där gamla julkulor som man sticka en nål i på ett snöre och fixa en girlang. På loppisar brukar man hitta gott om julkulor, de här på bilden köpte jag nyligen, tolv stycken blåglänsande för en och femtio.

08 september 2013

Bygga mat och hylla

Det har nästan inte hänt något alls på byggfronten under sommaren. Vi som skulle bygga på uthuset, kvisten, vindstrappan och måla fönster. Vi har gjort massor, men inte just sånt. Istället har vi till exempel "byggt" matportioner, gjort storkok av puréer och kokat hallon-äpple eller blåbärsgröt åt Lisa. Vi skippar också micron och värmer babymaten i vattenbad, matfixet tar alltså sin tid men det är något vi vill prioritera. Den här årstiden är det extra lyxigt att få göra barnmat när trädgården och skogen är full med ätbart att plocka.






När tiden är svår att hitta till längre eller mer omfattande byggande så har vi i alla fall försökt göra lite smått nu som då. Kvisten är alltså inte färdigbyggd men som vanligt har jag inte kunnat hålla mig från att inreda lite ändå. För ett tag sedan snickrade jag ihop en vägghylla av gammalt material. Vi hade två gamla träbitar som hört till en säng som jag tyckte passade bra till konsoler.


Till hyllplan sågade jag till en gammal handhyvlad takbräda som hade lite målfärg kvar. Sponten hyvlade jag bort.


Jag tyckte att de gamla ytorna med både blå och ljus gammal färg var vacker så den fick sitta kvar, därför strök jag bara ett tunt lager linolja över allt. På den nyhyvlade kanten blandade jag i lite brun färg för att den skulle mörkas ner lite och likna den gamla mörkare ytan. 


Några andra små grejer har också kommit upp på väggarna.


Och en blomma på bordet! 

09 november 2012

Träkonst

Denna veckas kvällar har gått åt till att färdigställa de konstverk jag hållit på med till ett äldreboende. Resultatet blev två tavlor som mäter 120x70 cm och två mindre installationer.





Hyllning till tallösa timmars verk


Handen formar
drivet, säkert.
Fagert och förtjusande,
gediget och genuint.
Arbete och slit,
bedrövligheter,
vardagsbehövligt.
Glädje och stolthet,
ögonskönhet.
Liksom livet
formar 
människan.

04 oktober 2012

Tapetskatterna

Nu har jag fotograferat flera härligheter från de gamla tapetböcker jag köpte för ett tag sedan.
Man kan ju inte bli annat än glad och tapetseringsivrig när man ser detta, jo förstås, gillar man
inte mönster eller färg så är det här säkert rätt så avskräckande i collageform men enskilt är
de också väldigt snygga så jag tror de flesta kan hitta en favorit!
















31 januari 2012

Bord av gamla golvplankor


Vårt matbord har Christian gjort av gamla golvplankor. Ett billigt och grovt matbord som var enkelt att göra och passar bra så länge vi har barn i huset. Stommen är en gammal stoppbåge inköpt på auktion för tolv euro.



Här är tre gamla bilder från ifjol då bordet byggdes. Plankornas kanter sågades raka, pluggades och limmades ihop och till sist handhyvlades ytan på de grövsta ställena och lite runt kanterna.
En hyvlad yta suger inte i sig smuts på samma sätt som en slipad yta, därför har vi inte alls slipat bordet.




Många har också undrat hur vi har behandlat bordsskivan. Vi har inte behandlat den alls. Förutom med barnens ritade vägar i svart och en hel del gröna konstverk som uppstod så länge vi hade bordet i barnrummet. Jag tycker strecken ser lite småcharmiga ut, vi har övervägt att hyvla bort dem men de får vara kvar tillsvidare.

Stommen målar vi kanske någon gång. Bordsskivan kunde man tänka sig att behandla med vax eller linolja men nu skurar vi med grov borste och såpa, vilket på sikt också bildar en skyddande yta. Vi fortsätter alltså med den behandling som plankorna har blivit behandlade med förr, skillnaden är bara att de nu fungerar som bord istället för golv.

04 januari 2012

Själens pärm



Vi fick riva och plocka med oss lite gamla vackra tapetbitar från ett renoveringsprojekt.




Inspirerad av Katjas botaniska tavlor och Hannas urklippspoesi så gjorde jag två tavlor utgående från gamla tapetbitar och några dagstidningar.






Hörnjärnen kan man köpa av oss här. Öljetter och tång har jag köpt från Clas Ohlsson.

30 oktober 2011

Gammalt glas





Gammalt glas är så vackert och ojämnt med sina bubblor och olika färgskiftningar.
Glasen och filkopparna är i daglig användning hos oss, loppis- eller auktionsinköpta, har man tur kan man hitta filkoppar för 20 cent. Det är roligt att samla ihop till en hel serie/servis, där alla är lite olika men har en gemensam nämnare i alla fall.

15 augusti 2011

Virkeskvalité och bostadsmässa


Allt var inte bättre förr men åtminstone det tätvuxna kärnvirket man snickrade med!
Man hade tillgång till gammal skog, avverkade rätt träd på rätt årstid och lät virket torka ordentligt. Nu hugger man unga träd året om som ofta vuxit snabbt och har liten andel kärnved, allt för den ekonomiska vinningens skull.
På bilden en gammal panel+planka underst och motsvarande ny panel+planka överst.



Nya paneler och plankor krymper och vrider sig, här har vi några skräckexempel, sågade från träd som vuxit på vår tomt. Att hitta bra snickarvirke idag är inte helt lätt, bäst är att besöka en lokal såg där man själv kan välja ut materialet eller fråga om råd.

Har man gamla fönster, dörrar eller plankgolv är de i de flesta fall bättre kvalité än nytillverkade och möjliga att underhålla i flera hundra år och väl värda att bevaras.

Att återanvända gammal virke är helt enkelt mycket smart. Kan man inte ta tillvara allt, kan man alltid använda delar.




I helgen besökte vi årets bostadsmässa i Kokkola. Där hittade vi inte så mycket tätvuxet kvalitetsvirke men dessa fina pinnar instuckna i en höghuslägenhet tilltalade oss.




Snyggt.




Bollarna och kudden var också fina.

  © Blogger template Simple n' Sweet by Ourblogtemplates.com 2009

Back to TOP